Då var det loppet avklarat. Och som vi gjorde det. Hade som mål att springa under fyra timmar. Kikade i förväg upp mellantider från fjolårets tvåa som sprang på 3:52.
Kom till Edsåsdalen strax innan 8, där satt vi oss inne i stugan och tog det lugnt. Gick på toa, smörjde in knän och höfter med liniment (linnex).

Jag och Johan innan loppet.
Med en halvtimme kvar till start började jag och Johan värma upp efter banan nån kilometer. Tänjde lite på benen, så var det helt plötsligt dags. Elva sekunder kvar tjuter högtalarna i en rundgång. Tio sekunder.. Och där går starten, säger speakern vilket var lite förvirrande.

Hela 800 anmälda till årets “Fjällmara”.
De första kilometrarna gick som vanligt i ett rasande tempo på grusvägarna. Dessa två kilometrar var snabbt avklarade och stigningen uppför första fjället kunde börja. Låg bakom Magnus till en början men tvingades släppa hans rygg. Nöte på och snart var Johan ikapp, vi sprang tillsammans upp till första kontroll. Skalknippen är dess namn och enligt mina riktlinjer skulle vi vara här efter 39min, det blev 38.
Så påbörjade första utförslöpningen, även här sprang vi tillsammans. Kom ikapp och ifrån Magnus som sprang med två till. En norrman från det sällskapet haka på oss och vi flött fram i leran med Johan i täten. Vid 15km nåde vi en grusväg, där saktade Johan p.g.a. sin skada. Kutade vidare tillsammans med norrmanen Anders Myrland. Nästa kontroll kom strax därpå, här låg jag 3 minuter före min planerade tid. Efter stämplingen var det nedför till en asfaltsväg, där stog hejarklacken bestående av Marie, Elin, Jocke och Xit.

Jag, Johan, Magnus och Kellner passerar Ottsjö.
Asfalten varade i ca. 500m innan den svängde in på en smal skogsväg. Där var ett gäng ryttare som vi fick springa förbi, blev tvungen att släppa förbi Myrland. Redan här började benen segna till i uppförsbackarna. Efter nån kilometer till påväg till Nordbottnen sprang även Magnus förbi mig och innan jag hunnit fram till kontrollen var även Johan Persson före. Trots mina trötta ben behöll jag försprånget mot min riktlinjetid. Med 3 minuter tillgodo kändes det riktigt bra inför slutet av banan. Efter 1km påväg uppför Ottfjällets 8,3km kom Johan ikapp mig även han seg i benen. Vi gick tillsammans ett tag innan han fortsatte själv i ett lite högre tempo. Med ungefär 1km kvar till toppen klev jag förbi en trött Magnus som även hade fallit till marken och fått sig en skråma på armen. totaltiden upp blev 1h4min, vilket lede till att de minutrar jag hade tillgodo, istället blivit 2 minuter efter. Såhär i efterhand gjorde jag en förbättring från förra årets bestigning med 13 minuter, så får vara nöjd ändå. Vid kontrollen drack jag vatten och plockade på mig fyra nappar. Trött, men taggad inför sista delen ner till mål utbrast jag “Nu jävlar”. Sen sprang jag som aldrig förr nedför. Strax innan grusvägen 3km innan mål passerade jag Myrland och ca. 50 meter in på vägen spurta jag förbi Johan Persson. Köttade på ner på vägen och skymtade nu ryggen på Johan 300 meter framför mig. Visste vid det här laget, med tanke på att Johan inte var seg, att jag inte skulle hinna ikapp. Vid slutet av grusvägen uppenbarades “bommen” framför mig, trots mina trötta ben bestämde jag mig för att hoppa över den iår. Tog skuttet och klev lite lätt på bommen, vilket var populärt bland de som tagit sig dit för att kolla. De sista 800 metrarna in till mål består av väldigt små backar, men dessa var inte snälla mot mina vader igår. Lyckades dock återigen klara mig utan kramp och spurtade in som 6a på tiden 3.50:40, 2 minuter snabbare än tiden jag utgick efter. Så jävla nöjd med avslutningen av loppet, 2a snabbaste tiden ner från Ottfjället, 3 sekunder saktare än Eirik Haugsnes (2an i loppet).

Krama om Johan efter målgång. Hans tid blev 3:49:45.
Efter Målgången stog allt redo, våfflor, korv kaffe, vatten m.m. Käkade så gott det gick innan jag gick till massagetältet, där vaderna fick veta att de levde. Fy sjutton vad öm jag var. Desto skönare var det i badtunnan där vi satt i omkring fyra timmar och hade det riktigt bra.

Trevligt i badtunnan.
En snabb bastu och dusch innan banketten kl. 19. Mycket roligt, med god mat och trevliga människor. Närmare 500 personer deltog i firandet och spänningen var olidilig inför prisutdelning och utlottningen. Visade sig att varken jag eller Johan fick nått pris. Vi var glada ändå och hade en kanonhärlig avslutning på evenemanget.
Resultat herrar Solo: