Festival des Templiers – Endurance Trail

Då har jag sprungit mitt sjätte långlopp för iår. Det vill säga längre än 50km. 😛 Denna gång i den franska byn/staden Millau. Festival des Templiers är en löparfest här som pågår under en helg. Det är totalt elva lopp som går av stapeln, med distanser mellan 1,5km kidslopp till 100km Endurance Trail. Det sistnämnda är det lopp jag och 1050 andra sprang igår. Under helgen är det hela 8000 startande i de olika loppen.
banprofil
IMG_6200
Väskans innehåll från start, exkl. Vattenflaska med Tailwind. Allt förtärdes, förutom tabletterna. Fyllde såklart flaskan med energidryck på vätskestationerna också. 🙂
IMG_6201
Kl. 02:00 klev jag upp för att gå ner och äta frukost, som hotellet öppnade i en timme. Förberede allt kvällen innan, så jag slapp tänka på natten. Johan kravlade sig upp och följde snällt med till starten. Mörkt och lite ruggigt gick vi 1,6km för att där lubba några hundra meter innan det var dax. Kl. 04:00 drog jag så iväg i ett behagligt 4min/km-tempo de första platta kilometrarna. Kändes fortsatt bra i första uppförsbackarna, där jag inte låg så fasligt långt efter. Däremot upptäckte jag ganska snart att utförslöpningen på de lite mer tekniska partierna inte var till min fördel. Det var ett parti mellan 20-36km som var så stenigt att jag började bli orolig för om fotlederna skulle palla fler snedsteg. Som tur var hade jag tejpat dessa. Pratade med Johan i telefon och berättade om mina problem. Samtalet slutade med att jag skulle knappra två alvedon och skita i smärtan. Tyckte han var dryg då, men behövde en liten uppläxning för att tänka efter lite.
De negativa tankarna höll i sig några timmar innan jag lyckades bryta mig ur. Då jag sprungit ca. 63km bestämde jag mig att nu har det varit för lätt terräng för att gå ett bra tag. Jag tog mig i kragen och sprang först sakta uppför tills jag var över på timme 7. Blev sedan ännu lite flakare, vilket fick det att kännas ännu bättre. Låg här som sämst till i loppet, men fick snabbt tillbaka humöret och kände hur jag helt plötsligt började le igen så fort jag träffa folk. Efter några kilometrar nåde jag vätskestationen i ST. ANDRÉ DE VÉZINES. Fick då ett nytt samtal från Johan som lät lite upprymd. Fråga honom om det märktes att jag fått nya krafter. Hade då på kanske 7km plockat 7 placeringar. Bara spurten kvar nu fick jag sagt till mig innan vi la på. Tog det med en nypa salt, då jag hade 33km i bergen kvar.
Malde vidare och tog 8 placeringar till nästa station. Härifrån sprang Johan och jag i söndags. Visste att min bansträckning var något enklare än den vi sprang då. Men stora delar kände jag igen. Hade en liten battle med en löpare som var snabbare än mig utför, men långsammare uppför. Slutade med att jag tagga till rejält och tryckte på lite extra. Bra med tävlingsinstinkt ibland. Hann även med att springa förbi ännu en kille som försökte ta rygg. Det lyckades han med ett bra tag, trots att han ramla av stigen en gång. Nog för att de stora hooka-skorna förmodligen är sköna på långa sträckor, men på kuperade stigar måste de vara klumpiga. Föredrar mina Scott Kinabulu. 😀
Hade dålig koll på hur långt det var till nästa by, så fick bara nöta vidare. Väl där fanns en kran där man kunde fylla på vatten. Lång kö, så sprang förbi direkt. Visste att det var en rejäl stigning härnäst och märkte ganska snart att det började bli rejält varmt. Tryckte i mig allt jag hade att dricka kvar, innan jag fick ett sista pepptalk från Johan. Kände mig inte kaxig i den tryckande solen, men matade på så gott jag kunde. Drack rikligt på den sista stationen, innan jag gick iväg mot den sista lilla stigningen. Efter denne var det bara den branta avslutningen via den mörka grottan kvar. På trötta ben försökte jag pressa ur det sista, för att se om jag kunde ta nån placering till. Det visade sig att Lorblanchet bröt efter “Le Cade”, så fick en gratis där. Efter 12timmar 47minuter och 14sekunder var jag tillslut i mål som 14e man. Kändes så himla skönt att passera mållinjen. Svarade på lite frågor från speakern, innan jag fick gå vidare till mattältet.
IMG_6207
Det häftigaste med dessa lopp är hur mäktig man känner sig genom att springa över dessa berg timme efter timme. När jag kämpar och har det tufft ute på banan känns det som en evighet. Men då jag tittar tillbaka och tänker, känns det sjukt att det verkligen pågått i så många timmar. Mer än en och en halv arbetsdag! Sjukt häftigt! Kroppen är GRYM!

Klockan dog vid 98,5km, men här är det den snappa upp iallafall:
http://www.funbeat.se/training/show.aspx?TrainingID=39144105

Resultatet på Livetrail (Sök 3003 eller Elov):
http://templiers.livetrail.net/coureur.php

/Elov

Advertisements

STT 21Km & Bugg

Mycket bra beslut! Har precis varit med om den roligaste helgen på länge. Salomon Trail Tour Finalen i Sälen med Salomon teamet, vilket härligt gäng alltså!
Anlände i Lindvallen 21:44 i fredagskväll till en stuga full med glada trail-löpare. I stugan som Salomon hyrt, hade Johan och jag turen att få vara med i gänget. Några basta, medans resten av sällskapet satt och snacka taktik inför lördagens lopp. Poängen för touren är nämligen dubbla under finalen, jämfört med resterande deltävlingar. Så för att få vara med och dela prispotten på 60 000kr, uppdelat på topp tre dam & herr, gällde det att välja rätt sträcka. Men eftersom det var både min och Johans första STT-tävling iår, så slapp vi taktiken.
Så var det lördagmorgon och en kort morgonjogg för att testa om ett lopp var okej att genomför denna dag. Kändes bra, så efter lite velande bestämde jag mig för 21kms-banan.

20130922-133852.jpgInte alls arrangerad bild innan loppet. 😜 Fr v. Johan, Miranda, Erik, Per, jag och Petra framför oss(bilden från Mirandas blogg)
Tog det lugnt i början av loppet, där det gick uppför Lindvallen från Sälfjällstorget. La mig på åttonde platsen, där jag låg fram till 18km. Blev där omsprungen av Henrik Willman. Återtog kort därefter min åttonde plats genom att rinna förbi Johan Persson i nedförsbackarna. Kändes dock som att benen inte skulle hålla upp mig mot slutet. Körde ett magplask, med 1km kvar till mål. Totalt två fall blev det, utan smärta som tur var. Drog på en rejäl spurt in i mål på tiden 1:35:36, vilket jag får vara nöjd med efter sista tidens sjukdom. Johan startade även han lugnt, men körde på hårt och kom tvåa, 2:30min efter Svanebo. Trea kom sveriges bästa Ultralöpare Jonas Buud, som fick se sig besegrad av doldisen från Ockelbo.

20130922-144940.jpgTopp 10 på 21km.
Mot kvällen var det dags för Bankett. Helt galet. Ladies night på Högfjällshotellet, med god mat, trubadur och DJ. Mycket dans och sång med de glada löparna! Ställde även upp på bugg med Petra och Emelie. Mycket roligt! 😄

20130922-143143.jpgPetra i full fart på dansgolvet. Trea på 10km-banan.

20130922-143413.jpgVärldsmästarn Emelie bjöd upp till många skratt. Hon tog även hem första platsen på 10km.

20130922-144719.jpgEmelie och Johan kände för att byta huvudbonad.

20130922-145604.jpgThoresson fick också låna Emelies pannband. Efter ett antal öl gick han över till “tjejdrinkar”. Han dundra även hem 10km segern.

20130922-150042.jpgMiranda och Per poserar vant.

20130922-150649.jpgSkönaste bilden på Trubaduren och Erik. (bilden från Mirandas blogg)

20130922-151126.jpgJohan H på Salomon röjer i strålkastarljuset.

20130922-151758.jpgMiranda och Johan H dansar järnet.

20130922-152327.jpgPer kan röja han med.

20130922-152521.jpg
Roligt med Per på dansgolvet.

Nästa stopp Lidingöloppet!

Hörs

STT Sälen

Då var det klart. Efter att jag igår kväll bestämde mig för att stanna hemma i helgen, blev det istället en helomvändning på lunchen. Efter ett kort Samtal med Johan, så var planerna ändrade till att fly länet.
Sitter nu på tåget till Borlänge, där jag sedan ska ta mig vidare till Lindvallen med buss. Helgens aktivitet är Salomon Trail Tour Finalen, 10 eller 21km. Det får kroppen bestämma imorn, då förkylning har härjat fritt i kroppen de senaste veckorna.

20130920-163406.jpgRoligt med helgtrip till Sälen!